Synonymer till vrensk

vrensk, i dialekt även vrinsk och som substantiv: hingst, fornsvenska vrensker ('vrenska hesta') - norska (v)rinsk, brunstig, danska vrinsk, fornsaxiska wrênisc, fornhögtyska reinisc. Härtill verbet vrenskas, fornsvenska vrenskas = danska vrinske, medellågtyska wrenschen, wrinschen. — Utan avledning sk: angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wrǽne, brunstig (av urgermanska *wrainia-), fornsaxiska wrênio, hingst, fornhögtyska reinno, fornisländska reini, fornsvenska vrēn det samma (med adjektiv-böjning ack. sg. vrēnan ÖGL). — Grundverb: svenska dialekt vrīna st. verb, gnägga, grymta, vina, norska (v)rīna; jämte det svagt böjda svenska dialekt, fornsvenska, norska vrēna (av *wrain-). — Av somliga fört till indoeuropeiska roten u̯ri, vrida, alltså 'vränga läpparna' eller dyl., och i så fall möjl. avlägset besläktade med sanskrit vrīḍyati, blir förlägen, blyges, och latin rīdēre, skratta (av *u̯rizd-). Säkerligen dock i stället av en ljudhärmande rot, parallellbildning till vina, som har betydelse 'gnägga' i svenska dialekt, och av samma slag som de under gnägga och vigra anförda orden, latin hinnīre och så vidare — Fsax. wrênio och så vidare sammanblandas stundom med fornsaxiska och fornhögtyska wrennio, hingst, av urgermanska *wranjan- (jämför vulg.-latin warannio, italienska guaragno), vilka Holthausen IF 35: 132 f. förbinder med grekiska raínō, fuktar, bestänker, alltså egentligen: beskällare, avlare; jämför till betydelse under orre och oxe.

Se även: vrenskas