Synonymer till vessla

vessla (även uttal. vässla; med -ä- snarast från uppl. dialekt), äldre nysvenska vessla Lex. Linc. 1640, vissla, väsel, pluralis vislarna Spegel 1685, fornsvenska visla = fornisländska -visla, äldre danska væsle, danska væsel, medellågtyska wesele, fornhögtyska wisala (nyhögtyska wiesel), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wes(u)le (engelska weasel); jämför sydty. dialekt wies. I äldre nysvenska dessutom det från nyhögtyska lånade visel 1557; jämför möjl. även vislarna ovan. Av omstridd härledning. Kanske uppkallad efter sina stinkkörtlar, och med denna förutsättning förd dels till latin vīsio, vissio, bland av 'stank', och dels till latin vīrus, gift, stank (av *u̯īs-), grekiska īós, gift (av *u̯is-), sanskrit viṣám det samma, och så vidare (se vesa), jämför även sanskrit visrá-, luktande, samt under bison. Grundbetyd. 'stank'såväl i latin vīrus som vissio är emellertid sekundär, oavsett vilken mening man hyser om dessa ords etymologiska förhistoria. Som vesslan i flera länder betraktas som ett giftigt djur, kunde dock sammanställningen med virus och så vidare uppehållas under antagande av denna senare grundbetyd. för ordet. — I de romanska språk har den närbesläktade illern regelbundet fått sitt namn efter sin lukt; jämför franska voisson till det nyss nämnda latin vissio, stank, franska putois till latin pūtēre, lukta illa (se futtig) spanska hediondo av *foetibundus till latin foetēre, stinka, och så vidare Jfr senast (dock delvis annorlunda) Riegler WuS 4: 219 med litteratur och referat av andra förslagsmeningar. Den där ej omnämnda äldre sammanställningen med grekiska aiélouros, aíl-, katt, katta (Schrader med fl ), är av flera skäl föga sannolik. — Namnet på detta lilla fruktade och av allahanda vidskepliga föreställningar omgivna djur (se till exempel Feilberg under væsel 2 och Sv. lm. Bih. I. 3: 43: 'vislan må ej hatas') har i en mängd språk blivit tabu och ersättes med olika smeksamma beteckningar, till exempel svenska dialekt lilla snälla, snabba eller jungfru, danska den kønne, bruden, guldbrud, kongedatter, nyhögtyska jüngferchen, mühmlein, engelska fairy, pretty lady, franska belette (till bel, vacker), italienska donnola, ngrek. nymphíta (jämför nymf), bulgar. kadŭ'nka (till kadŭ'na, turkinna), jämför zigen. bori, brud och mård. Betecknande är att ben av vessla anträffats i en trolldosa från 1300 - 1100 f. Kr., Maglehøj Själland (Schnittger Fatab. 1912 södra 104). Dess skinn och ben ha in i senare tid brukats som läkemedel för husdjur. Jfr under björn, ekorre, Jöns (Jösse), locke, nalle, orm, skata, spindel 1, sutare, varg, ål 1. — Ett gammalt namn på vesslan är även grundordet till hermelin, med motsvar. i litauiska; se den/det och Speciellt nordiskt är däremot lekatt.