Synonymer till smörgås

smörgås, Var. rer. 1538 (översatt med 'panis butyratus'), Syl v. Phrygius 1602: smörgåsenisse, morsgris, som jämt mumsar på smörgåsar (jämför under nisse), 1603 i bildh betydelse: kindpust (jämför till betydelse under fisk, örfil), 1690 i betydelse 'smörklimp', Florinus 1695 i modern betydelse; pluralis smörgiäs 1677, smörgåsar. Väl egentligen om runda smörklimpar, som lades på bröd och varav innehavaren egde att med tummen bereda smörgås; kanske egentligen så betecknade av barnen; alltså en metafor av samma slag som skånska ållingar, egentligen: ankungar, om brödbitar med sovel på, eller häst(ar) i samma betydelse Dylika små smörklimpar, kallade g åsar, brukade man, enl. en uppgift från 1751, efter kärningen hvarje lördagsafton och söndagsmorgon tilldela de små. Jfr för övrigt svenska dialekt gåsåkaka, smör och bröd, gås(a)kaku, smörgås, ns. gaas, smörklimp. Se Ark. 9: 368 f., E. Tegnér 10: 182 f. (delvis annorlunda) och där anförd litt. I Stockh. i Dagbl. 5. 12. 1893 erinras emellertid om i i Nordiska museet förvarade i trä utskurna små lådor i form av en gås att förvara smör i (jämför O. G. Wistrand i j Fataburen 1907 Bil. södra 14) och antydes, i att ordet smörgås möjl. kunde härleda sig härifrån. Dock torde, om verkligen något samband eger rum, förhållandet vara omvänt: trälådorna kunna ha fått sin gåsform såsom en anspelning på 'smörgässen'. Enl. Hammarstedt i Fatab. 1906 södra 50 finnas (eller funnos) i Hjärpås sn Vgtl. julbröd bakade i form av gäss; 1 väl dock blott en tillfällig överensstämmelse. — Kasta smörgås, Serenius i 1734, under drake: kasta smörgåsar, övers, av nyhögtyska b utter b em men eller butterbrot iverfen; jämför svenska dialekt slå flatfisk, nyhögtyska jungfem werfen, engelska make (eller play al) dnck and drake.