Synonymer till smör

smör, fornsvenska smör, smiör, smior = fornisländska smjpr, sm0r, smör, fett, danska smör, smör, fornsaxiska, fornhögtyska smero, fett, talg (men flåg-frank. kösmeer, fornhögtyska kuosmero, smör), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) smeoro det samma (engelska smear, smörja), av urgermanska *smerwa-, esl. med gotiska smairpr n., fett (bildat till smer-, smörja, med indoeuropeiska instrumentalsuffixet -tr-; se årder), litauiska smarsas det samma och svenska smörja; jämför smärgel och smärling. Grundbetyd, för detta liksom för många andra urindoeuropeiska beteckningar för smöret är 'det man smörjer med'; äldst om salvor för kroppens ingnidning; först senare använt till föda och enl. Plinius huvudsakligen eller uteslutande brukat av de välbärgade. Med avs. på betydelse-växlingen 'fett, smörja' och 'matsmör' jämför fornhögtyska anko, smör, besläktade med latin iingueniuni, smörjelse, salva, varav rumän, mit, smör; eller slav. maslo, salva, smör; eller finska voi, smör, förr: tett; se även under salva 2. Gemensamt indoeur. namn för smör saknas. — Det allm. västgerm. ordet för 'matsmör': nyhögtyska, engelska butter (fornhögtyska bntera, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) bnlere) lånades väl på 900-till, antagl. genom klostrens inflytande,från latin-grekiska butyrum, grekiska boiityron, som enl. Plinius härstammar från skytiskan; ett lån som antagl. här som i flera liknande fall innebar en förbättring och utveckling i fråga om beredningen. — De nord. ortnamnen på Smör- sönderfalla i rätt många grupper med olika innebörd. En av dessa, S m or ku lie n, -kulla, -stenen med flera, bevarar säkeii. minnet av hedniska kulter, däri smörjelser och andra religiösa ceremonier ingingo, sannol. bland av i förening med eldkult. Ofta äro till dessa platser gamla folksägner anknutna. (Almgren, Montelius) O. Lundberg Fatab. 1910 södra 193 f. I vissa fall möjl. också berömmande noanamn: stundom ha dessa ställen i folktron betraktats som tillhåll för troll; se O. Lundberg NoB 8: 49 f. (med litteratur).