Utforska synonymer och betydelser för sans

Betydelse:

klart medvetande; lugn, behärskning; förnuft

— "hon fick ett slag i huvudet och förlorade sansen"

— "sans och vett"

1

Förmågan att vara medveten och uppfatta sinnesintryck.

Medvetande och sinnesförmåga

Syftar på medvetande eller förmågan att uppfatta och förnimma.

2

Förmåga att handla med gott omdöme och behärska sina impulser.

Måttfullhet och behärskning

Används om återhållsamhet, lugn och förmågan att behålla kontrollen.

Förnuft och omdöme

Används om sunt förstånd och förmågan att tänka och bedöma klokt.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sans.

auto_stories

Sans i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Syn: Sanning

history_edu

Historik & ursprung för Sans

  • Substantiv

    sans, medvetande, till exempel 1742: 'låg . . utan någon sence'; förnuft, förstånd, 1802 = danska sans, sinne, förnuft, jämför de fem sanser (men äldre danska de fem sinne), sund sans; i betydelse 'sinne (för ngt)' stundom även som olämplig danism i svenskan (till exempel språklig sans och den/det); av franska sens (engelska sense), av latin sensus, känsla, förnuft med med (se sensation), till sentīre, känna, märka, urbesl. med sinne. — Härtill: sansa sig, till exempel 1708 = danska sanse.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för sans

Korsordslösningar för sans