Synonymer till säter

säter realkön, fäbodsställe, i dialekt f.; fornsvenska *sceter i scetra lapa VML = norska sceter f., fornisländska scetr n., sannol. av urgermanska *scélaz, *scétiz, indoeuropeiska *sedos, *sédes, alltså en s-stam; i avljudsförh. till indoeuropeiska *sedos i sanskrit sddas n., säte, uppehållsort, grekiska (h)é-dos, säte, till roten sed i sitta; i s ät er med samma avljudsvokal som i forsat, sate och ipf. pl. fornsvenska säto (äldre nysvenska sålo). Med sanskrit sddas identiskt är sannol. fornisländska setr n., sittande, uppehållsställe, sä-ter, norska set i ortnamn, jämför fornisländska sölselr, solnedgång = fornsvenska solsceter, jämte, med förlorat r, fornsvenska solscet = svenska dialekt solsätt. Otänkbart är emellertid ej, att såväl fornisländska scetr och så vidare som selr äro r-bildningar av samma slag som bur, läger, timmer, åker. Hit höra för övrigt en mängd svenska ortnamn, till exempel Säter, Sät(t)ra och på -säter, -sät(t)ra, fornsvenska Sceter, Scetra: endast en särskild utredning kan här avgöra, i vad mån de etymologiskt motsvara fornisländska scetr eller setr. - Med avljuds-stadiet -e- även: fornisländska sel n., upphöjd del av sovhuset ((elda)skdli), sjpl n. pluralis, boningsort med med, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) set, slätt, fäfålla med med, geselu n. pluralis, boningsort, fornsaxiska gisclu n. pluralis, av urgermanska *seta-. - Av ortnamn, som innehålla sä t er, komma familjen, på Setter-, Sät(t)er-, Zet-ter- och Z ätt er- ävensom Zethrteus (efter Sä t ra i Närike).