Synonymer till krum
Utforska synonymer och betydelser för krum
Betydelse:
— "hans rygg var lite krum"
krum adjektiv
Om något som är böjt, krokigt eller krökt i formen. Används om föremål, linjer eller kroppar som inte är raka; även om någon som är lätt kutig eller har rundad rygg.
Kutryggig
Om en person som har rundad eller kutig rygg, alltså en mer kroppslig och hållningsrelaterad användning av ordet.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för krum.
krum substantiv
En krum är en böjning, sväng eller krökt form i något; ordet används substantiviskt om det som är böjt eller om själva avvikelsen från rak linje.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för krum.
Krum i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Krokig.
Historik & ursprung för Krum
-
Adjektiv
krum, R. Foss 1621 = danska, från medellågtyska krum, av fornsaxiska krumb = fornhögtyska krump (nyhögtyska krumm), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) crumb, av urgermanska *krumba- jämte *krumpa- = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), engelska crump, fornhögtyska krumpf, med avljudsformerna fornhögtyska krampf och medelhögtyska krimpf det samma; besläktade med kramp, krampa, krympa ävensom krapp 1; se för övrigt den/det och — Krumgädda (jämte kråm-), efter nyhögtyska krummhecht. Med avs. på biformen kråm- jämför kråma. — Krumlinde, familjen., se Krokek. — Krumsprång, efter nyhögtyska krummsprung. — Inhemskt nordiska äro däremot svenska dialekt krummen, krumsen, norska krum, styv och krokig i fingrarna av väta och köld, som närmast stå i avljudsförh. till kram(m)a, medan däremot kram (om snö) snarast icke är urspr. besläktat (se kram 2).
Källa: Hellquists (1922)