Utforska synonymer och betydelser för hor
Betydelse:
Betydelse:
hor (åld.)
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för hor.
Hor i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Äktenskapsbrott. Dubbelt hor, när båda de brottsliga äro gifta. Enkelt hor, när blott den ene är det. Göra, bedrifva hor
-
Föröfvande af otukt, löskaläge.
Historik & ursprung för Hor
-
Substantiv
hor, fornsvenska hōr = fornisländska hór, danska hor, fornsaxiska hôr, fornhögtyska huor, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hór, n. — Avledn. av hor är verbet hora (jämför Bib. 1541: horeri) = fornisländska hóra, danska hore, fornhögtyska huorôn; jämför gotiska hôrinôn. — Hora, substantiv, fornsvenska hōra = fornisländska hóra, danska hore, medellågtyska hôre, fornhögtyska huora (nyhögtyska hure), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hóre (engelska whore), av urgermanska *hōrōn, även: äktenskapsbryterska; jämte mask. gotiska hôrs, fornisländska hórr (jämte hór), horkarl, älskare. Växelform: urgermanska *hōriōn = fornhögtyska huorra, medellågtyska hôrre, varav fornsvenska hörra. — Avljudsform: sen medelhögtyska, medellågtyska herje (-g-), sköka, konkubin, vartill medellågtyska herjensone, lånat i äldre nysvenska härjansson, fornsvenska hærians(s)on och fornisländska herjansonr som skymford; jämför fornsvenska hōranson, äldre nysvenska horenson av medellågtyska hôrensone det samma — Ieur. stam väl *kār- i lettiska kārs, lysten, latin cārus, kär, dyrbar (se kär); r-avledning till indoeuropeiska roten kā i till exempel avestiska (fornöstpersiska) kā-, trängta efter (och dyl.). — Härjämte: fornsvenska portkuna (i sammans.), sköka, och fornisländska portkona, till port. Got. har i stället kalkjô (eller kalkî ?); väl lånord. Jfr under sköka.
Källa: Hellquists (1922)