Utforska synonymer och betydelser för fullmakt

Betydelse:

tillstånd (1) för en person att göra något i en annan persons ställe

— "han har fullmakt från sin chef att skriva under avtalet"

Rätt eller tillstånd att handla för någon annans räkning eller i dennes namn.

Tilldelad rätt att handla

Används om att någon får rätt att företräda eller handla för en annan person eller organisation.

Befogenhet eller behörighet

Betonar rätten eller kompetensen att utföra en viss handling, ofta inom ett avgränsat uppdrag.

Skriftligt fullmaktsdokument

Avser en handling som visar eller styrker att någon har rätt att företräda en annan eller utföra en viss åtgärd.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för fullmakt.

auto_stories

Fullmakt i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Rättighet at göra och låta för en annan, efter dertill af honom formligen afgifvet tillståd.

    Ex: Handla efter, enligt fullmakt Hafva fullmakt af någon att utföra dess talaln. Jag har hans fullmakt Gifva, få, erhålla fullmakt

  • Konglig feminin

    Ex: eller blott fullmakt, af konungen meddelad rättighet att innehafva ett embete, en syssla, o. s. v. Hafva, få, erhålla fullmakt på en syssla.

  • Dokument, sominnehåller den formliga öfverlåtselen af rättighet att handla å ens vägna; även laf konungen utfärdadt öppet bref, hvarigenom någon insättes i embete, tjenst, och så vidare

history_edu

Historik & ursprung för Fullmakt

  • Substantiv

    fullmakt, till exempel Hund 1605 = danska fuldmagt, från medellågtyska vulmacht, till full och makt, översättning av latin plenipotentia. — Fullmakt på en tjänst, till exempel Karl XII Bref.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för fullmakt

Korsordslösningar för fullmakt