Synonymer till blyg

adjektiv [bly:g]

Utforska synonymer och betydelser för blyg

Betydelse:

osäker i sällskap med andra, generad

— "han var kär i henne men för blyg för att ta kontakt"

timid skygg förlägen bortkommen försagd försynt generad tillbakadragen anspråkslös lite rädd i sällskap
pryd sipp

swap_horiz Motsatsord

oblyg fräck framåt
auto_stories

Blyg i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Förlägen och rädd att säga eller göra något opassande, bärasig dumt elelr tafatt åt, då man är i sällskap med främmandepersoner. De flesta barn äro blyga för personer, som de ickekänna. Vara blyg i sällskap. Han är icke så blyg af sig, han är oförsynt, påflugen, icke rädda att tilltala folk.

    Syn: Skygg, Rädd

  • Återhållsam i sina anspråk, fordringar. Att begära påökning i sin lön, det är han för blyg till. Modig som ett lejon, men blyg, när det kommer an på att begära något.

    Syn: Blygsam

  • Förlägen i sällskap med personer af andra könet. Ungagossar och flickor äro stundom mycket blyga i hvarandras sällskap.

    Syn: Blygsam

history_edu

Historik & ursprung för Blyg

  • Adjektiv

    blyg, fornsvenska bliūgher, blȳgher = nisl. bljúgr, danska bly (och ublu), medelhögtyska bliuc, blûc, jämför fornhögtyska adv. blûgo, blygt, av urgermanska *bleuᵹa-, *blūᵹa-, sannol. egentligen 'mjuk, blöt'; jämför litauiska blúkszti, bliva slapp och den/det; avlägset besläktade med blöt (av urgermanska *blauta-). — Avledn.: blygas, fornsvenska blȳgh(i)as, motsvarande fornisländska blýgjask, och blygd, fornsvenska blyghþ, motsvarande fornisländska blygð (åtm. det senare med gammal kort vokal).

    Se även: blöt

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för blyg

Korsordslösningar för blyg