Synonymer till öl

öl = fornsvenska n., även: dryckeslag, gästabud (kvar i nysvenska, jämför nedan) = fornisländska ǫl, danska öl, fornsaxiska alo-fat, ölfat, mholl. ale, medelhögtyska alschaf, ölfat, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ealu (engelska ale), av urgermanska *aluþ, jämför angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) genit. ealoð, fornisländska ǫldr (genit. oldrs), öl, dryckeslag, fornsvenska dat. pluralis öldum, ävensom finska lånordet olut, öl, som är lånat från urgermanska eller balt. språk; motsvarande litauiska alùs, fornslaviska olŭ, vilka stundom betraktas som urgermanska lånord, (jämför i så fall motsvar. förh. vid malt, medan omvänt humle lånats från slavo-balt. språk). Alltså ett samgermanskt ord, liksom också till exempel malt och vört. Besl. med latin alūmen (se alun), möjl., med förf. Ark. 7: 166, av *alusmen, till indoeuropeiska *alus, även i fornisländska ǫlsaðr, mätt av öl, vid sidan av ǫlvaðr; jämför även K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. södra 135. leur. *alut, *alus synas ha betecknat ett jäs- eller garvämne, varefter drycken uppkallats. — Betr. övergången av urgermanska nomin. *aluþ till *alu (med bortfall av þ i slutljud) se ett likartat fall under hjälte. — Förr ofta i sammans. med betydelse ’drinkare, fyllbult’ såsom ölholk, -hund (motsvarande i fornsvenska och äldre danska), -påse, -so, -svin, -säck, -tratt; andra likbetydande, särsk. under 1600-till ytterst vanliga bildningar uppräknas under fyllbult. — Sedan fornsvenska tid för övrigt vanligt i sammans. i betydelse ’gästabud’, till exempel barnsöl (= fornsvenska = svenska dialekt, danska barsel), gravöl (fornsvenska gravaöl), slåtteröl, taklagsöl, svenska dialekt brötöl (vid linbråkning), flyttöl, handtaks- och jaköl (vid trolovning), kyrkegångsöl (körre-, motsvarande i äldre svenska och i fornsvenska kyrkiogangsöl), liköl, sporröl (hästridning med välfägnad, då brudgummen hämtas till bröllopet, väl nu †), välfariöl, och så vidare dialekt, bröllopsfest i brudens hem, ystöl, är(v)esöl (vid begravning, fornsvenska ærvisöl), fornsvenska bruþlöpsöl, giftaröl (i samband med brudens bortgivande och bröllopet, jämför finnl. dialekt gåvöl, trolovning) med flera, jämför fornisländska jóladrykkja och så vidare (se jul slutet); samtliga syftande på gästabud av mera officiell natur, varvid drickandet urspr. hade religiös innebörd. — Lära eller visa någon, var David köpte ölet, lära ngn veta skäms, Celsius 1720 och så vidare, även i dialekt, motsvar. i norsk-danska och danska, efter lågtyska wisen wor Bartel de mostert halt, nyhögtyska zeigen wo Bartel most holt det samma; dessutom i norsk-danska ’han ved hvor David kjøbte øllet’, om en slug person, motsvarande nyhögtyska ’er weiss, wo Bartel most holt’ det samma; en förmodan om orsaken till att nyhögtyska Bartel i nord. språk utbytts mot David se Falk Sprogets visne blomster södra 32; för övrigt av trots framställda tolkningar dunkel upprinnelse; se närmare Hjelmqvist Förn. och familjen, södra 24. — Ölbärma, allmänt götal. dialektord, öldrägg, (under)jäst, i äldre nysvenska hos I. Erici och 1645 och ännu Lindfors 1824; till svenska dialekt bärma, 1637, 1640, Grubb 1665, för övrigt mest i syd- och västsv. källor till exempel Weste 1807, O. Hansson 1884 = danska bærme (förr även barm), norska berm, från medellågtyska berm, barm (varifrån nyhögtyska bärme) = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) beorm(a), av urgermanska *berma(n)-, till urindoeuropeiska bher i latin fermentum, jäsningsämne, besläktade med latin ferveo, sjuder, mir. berbaim, kokar, och så vidare, och avlägset även med brygga 1. Betyd.-paralleller se under göra. Drägg, jäst och götal.-dialekt gär(d) = danska gær (äldre danska gierd), fornisländska gerð (se göra och Tilläggen) äro däremot inhemskt nordiska ord. — Ölost, K. Stobaeus 1725, Linné 1735 och så vidare, Blanche 1864: ’ölost är nog bra, men inte gör den många menniskor glada’; synes försvinna på 1880- och 90-till, då rätten redan var åtm. sällsynt; utan direkta motsvar. i andra språk — En liknande rätt betecknas med ölsupa, Rudbeckins och 1635 till verbet supa i den äldre betydelse 'äta soppa' ('supa kål, ärter' och så vidare), bildat som nattblacka, nötväcka, dalsänka, slängåka, åkertäppa och så vidare; åtm. förr även ölsoppa till exempel Dalin 1853; jämför också I. Erici och 1645: öölsöpe. I danska i stället øllebrød av øl og brød, liksom smørebrød av smør og brød; jämför svenska tomtebolycka av tomt- och bolycka. — Om ett annat urgermanska ord. 'öl' se bir. Greker och romare sakna däremot (inhemska) beteckningar: möjl. ha sådana fallit i glömska, sedan de blivit bekanta med vinet. Lat. cer(e)visia Plinius med fi. kommer från kelt. språk, som för övrigt ha flera inhemska beteckningar för 'öl'. Trak.-fryg. brũton, broũtos beteckna en av korn beredd dryck; urbesl. med brygga. Fslav. pivo betyder egentligen 'dryck', till indoeuropeiska pi dricka (jämför grekiska pī́nō och så vidare), liksom till exempel franska froment, vete, och svenska korn egentligen 'säd' i allmänhet. Om bekantskapen med ölet (eller någon motsvarande dryck) sträcker sig till indoeuropeisk tid, är ovisst; dock tyder ett och annat därpå (jämför till exempel det urgamla ordet drägg).

Se även: malt