Synonymer till kristen
Utforska synonymer och betydelser för kristen
Betydelse:
— "kristna värderingar"
— "en kristen församling"
— "han är troende kristen"
— "julen och påsken är de största kristna högtiderna"
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen substantiv
Krita som mjuk, vit kalkbergart; används om den naturliga bergarten och materialet i geologisk bemärkelse.
kalksten
Benämningar på den kalkhaltiga bergarten, särskilt i natur- och geologiskt sammanhang.
Krita som redskap för att skriva eller rita med, till exempel på tavla eller i teckning; även om färgstift av kritliknande material.
skriv- och ritkrita
Allmänna benämningar på kritor och stift som används för att skriva, rita eller markera ytor.
Vardagligt ord för att köpa eller få något på kredit, alltså att anteckna skulden för senare betalning.
kredit
Vardagligt uttryck för att ta varor eller tjänster på uppskjuten betalning.
Vardaglig användning där krita syftar på pengar eller betalningsmedel, ofta i uttryck som handlar om att ha eller sakna pengar.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen
swap_horiz Motsatsord
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
kristen
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kristen.
Kristen i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Som leder sitt ursprung ifrån Christus.
Ex: Den kristentna läran.
-
Som bekänner sig till Christi lära. De kristenna folken. Den kristentna velden.
Ex: S. c. Menniska, som bekänner sig till Christi lära. Fyra Turkar och två kristentna.
Historik & ursprung för Kristen
-
Adjektiv
kristen, fornsvenska kristin = fornisländska kristinn, danska kristen, från medellågtyska kristen = medelhögtyska det samma, fornhögtyska christâni, av kyrkospr. latin chrīstiānus, av grekiska khrīstianós, bekännare av Kristus, till grekiska Khrīstós, Kristus (latin Crīstus, varav angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) Críst, men med ĭ i fornhögtyska C(h)rist, fornisländska Krist och så vidare; jämför svenska arkais. 'Vite Krist'), egentligen: den smorde, till khríō (av *khrisi̯ō), smörjer, gnider. Jfr följ. och kretin. — En äldre beteckning för kristen var nasaré (jämför Ap.-gärn. 24: 5: tō̃n Nazōraíōn (h)aíréseōs [genit.], dvs. nasaréernas parti), motsvarande arab. nasrani. Ap.-gärn. 11: 26: 'Och det var i Antiokia som lärjungarna först begynte kallas »kristna»' (nya översättningslån; grekiska khristianoús [ackus.]). — Avledn.: kristna = fornsvenska, fornisländska; i fornspr. även: döpa, såsom ännu dialektiskt. Fslav. krĭstiti (och så vidare)» döpa, utgår däremot från den i slav. språk också brukliga betydelse 'göra korstecken', till krĭstŭ, i den sekundära betydelse 'kors' (från fornhögtyska Christ, Kristus).
Se även: Krister 1
Källa: Hellquists (1922)